There’s something shaking in the earth of Denmark

Vaknade i morse av att sängen skakade och hyllan skallrade. I min sömdruckna initiala förvirring trodde jag att det var andar eller spöken, ungefär som i Exorcisten. Något om Ghost Busters flög förbi i samma tanke.

Sedan tänkte jag jordbävning, vilket jag snabbt rationaliserade bort eftersom jag trots allt befann mig i Köpenhamn, och här är ju inga kraftiga jordskalv. Kanske var det bara en väldigt verklig dröm? Eller så hade jag fått ett spontant epilepsianfall. Testgungade sängen lite där jag låg och återgick till teorin om jordskalv.

Trevade fram mobilen och kollade klockan. 06.20. Bestämde mig för att försöka somna om och kolla det senare. Och, mycket riktigt, det var ett jordskalv. Förvisso med epicentrum i Skåne, men det nådde ganska bra över sundet också.

Behöver jag säga att dagen varit fylld av dåliga skämt kring händelsen? Och att undertecknad stod för säkert hälften.

Freeconomics or freakonomics?

Nu kan jag inte låta bli att avvika från bloggämnet igen.

Läste att en irländsk ekonom vid namn Mark Boyle ska bevisa att man kan leva helt utanför det kapitalistiska samhället. Tyckte det lät intressant och läste vidare. Man kan ju knappast annat än beundra sådan total övertygelse och hängivelse, att man väljer att viga ett år åt ett projekt av det slaget. Dock slås jag genast av en våg av skepticism.

Dels fallerade tydligen hans förra projekt, att gå hela vägen från Storbritannien till Indien. Redan i Frankrike fick han bryta pga kommunikationsproblem. Välplanerat?

Framför allt förundras jag över det faktum att han tydligen, utöver att odla sin egen mat, planerar att leta efter matrester från restauranter och butiker. Då lever man ju faktiskt inte helt utanför kapitalismen, eftersom restauranter och butiker kan anses ingå i det kapitalistiska systemet. Visst, han själv lever utan cash, men om han ska äta andra människors rester är han ju ändå indirekt beroende av andra människors ekonomi. Om målet är att visa att vi alla kan leva på att odla vår egen mat etcetera så måste jag säga att det är lite kontraproduktivt.

Sedan skulle man givetvis kunna dra igång en argumentation gällande utveckling och specialisering, resurser och fördelning med mera, men det lämnar jag för tillfället därhän.